Läser i Filmnyheterna att Jan Troell inte tänker lägga kameran på hyllan än. Svensk film behöver berättare som Troell, inte minst för att visa alla talanger att det finns klassiskt bildberättande som fortfarande kan vara fascinerande.
Jan Troells nya projekt har arbetsnamnet ”Domen över död man” och är tänkt att handla om tidningsredaktören Torgny Segerstedt som tydligt tog ställning mot Nazi-tyskland och nationalsocialismens ideer under andra världskriget.
Jan Troell på gång med ny film - Filmnyheterna - nyheter, analys, debatt om film och filmbranschen
fredag 27 november 2009
torsdag 26 november 2009
Mindre pengar skapar INTE mer kreativitet
Efter två dagar på inspirationskonferensen Generator 2009 skriver Sydsvenskans kolumnist Thomas Frostberg att mindre pengar gör kulturskapare mer kreativa. Ett inlägg som visar på okunskap om villkoren och en gammalkonservativ tanke att skapande konstnärer och kreatörer föder goda ideer när de är som fattigast.
Frostberg lever i en annan tid än stora delar av kultursverige, inklusive den nuvarande regeringen. Allt fler inser kulturens roll i att skapa nya innovativa former av företag och näringar. Jag deltog på konferensen som frilansande medieproducent och jag ser tvärtom hur nya möjligheter till samverkan mellan företag, forskare och kulturskapare kan generera ny sysselsättning. Offentligt stödda entrepenörsbidrag, villkorslån och riktade insatser som riskkapital för kultur är några utvecklingsformer som diskuterades i paneler och grupper under Generatordagarna.
Läs mitt inlägg - På spaning efter den kreativa näringen http://thoresoneson.blogspot.com/2009/11/pa-spaning-efter-den-kreativa-naringen.html
Frostberg lever i en annan tid än stora delar av kultursverige, inklusive den nuvarande regeringen. Allt fler inser kulturens roll i att skapa nya innovativa former av företag och näringar. Jag deltog på konferensen som frilansande medieproducent och jag ser tvärtom hur nya möjligheter till samverkan mellan företag, forskare och kulturskapare kan generera ny sysselsättning. Offentligt stödda entrepenörsbidrag, villkorslån och riktade insatser som riskkapital för kultur är några utvecklingsformer som diskuterades i paneler och grupper under Generatordagarna.
Läs mitt inlägg - På spaning efter den kreativa näringen http://thoresoneson.blogspot.com/2009/11/pa-spaning-efter-den-kreativa-naringen.html
onsdag 25 november 2009
På spaning efter den kreativa näringen
”Byt ut begreppet upplevelseindustrin mot kreativa näringar!” Det uppropet är inte en lek med ord, utan har en konkret betydelse – mycket konstnärlig produktion är inte och skall inte heller i framtiden vara storskaliga strukturomvandlingar. Det menade Evelina Wahlqvist, forskare med fokus på kreativa miljöer på kulturgeografiska institutionen i Göteborg, när hon satte tonen för den andra dagen på Generator09.
Hon pekade på hur vi i framtiden måste utveckla plattforms- och nätverksskapande för att skapa utrymme för innovativa ideer. Teknologer, konstnärer och affärsfolk skall mötas på lika villkor och tillföra det de kan bäst i processen, då blir det kreativa resultat. Det här processinriktade tänkandet på kulturell produktion är i högsta grad aktuellt också internationellt. Cross-media satsningar med medielab och drivhus skapar nytt; storskalig serieproduktion av kultur cementerar och bromsar.
Konferensens andra dag fokuserade på hur de svenska kreativa näringarna skall kunna ta ett steg framåt och uppåt. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade den handlingsplan regeringen tagit fram för att stödja utvecklingen av framtidens kreativa näringar och menade att kulturen är och skall vara ett samhällskitt. Att med det stora ambitionen enbart satsa 73 miljoner under tre år för att skapa nya former av samverkan och kulturellt företagande har kritiserats för att vara drickspengar i sammanhanget, speciellt som det mesta av medlen går till myndigheter och administration – inte till kreativ produktion.
”Kulturen syresätter ALLA branscher”, menade Jan Björinge från UMEÅ 2014 och pekade på den positiva effekt kulturen har på den ekonomiska utvecklingen. ”Syresättning” var ett uttalande kulturministern gärna tog över och citerade i sin tur.
Samtidigt finns det en ”rädsla för att prostituera sig” inom kulturlivet om man lierar sig för nära med marknadskrafterna, menade Birgitta Modigh från Kulturrådet. ”Den konstnärliga friheten får aldrig slängas överbord” menade hon och i den paneldiskussion hon medverkade i var det ingen som sade emot – för vem vill väl vara ”djävulens advokat” i dessa sammanhang och lyfta fram nedmonteringen av konstnärlöner och stöd till fritt skapande som kulturpolitiken alltmer inriktas på enligt kritikerna...
På Generator09 samlades kulturstrateger, näringslivsutvecklare från det offentliga Sverige med entrepenörer inom kreativa näringar och enstaka kulturproducenter. Det har handlat mycket om inspiration och lyfta fram goda exempel – som det gotländska hotellverksamheten på ön Furillen som håller på att utvecklas till ett livsstilscenter där den karga ön livskvaliteter står i centrum.
Samtidigt bubblar det fram en del skepsis och kritik mot projekt ”sjukan” inom det regionala näringslivet. Inhyrda konsulter som skall marknadsföra lokal produktion driver projekt och spenderar stödpengar på att starta upp nya initiativ, när verksamheten skall sätta igång är de ekonomiska medlen slut. Det menade Karin von Schenck som med sitt företag Österlen Sparris är en del av Matrundan på Österlen.
En reflektion utifrån detta är att en kulturproducent inom de kreativa näringarna i framtiden måste kunna navigera in sitt projekt OCH pitcha det både mot finansiärer och andra medskapare och nätverk.
För att det skall lyckas och generera bra resultat krävs tid. Det är nog dags att skapa fonder där man kan söka förproduktionsmedel på samma sätt som finns på Filminstitutet – varför inte i formen av villkorslån som betalas tillbaka om projektet går med överskott, om inte krävs inte pengarna tillbaka.
Hon pekade på hur vi i framtiden måste utveckla plattforms- och nätverksskapande för att skapa utrymme för innovativa ideer. Teknologer, konstnärer och affärsfolk skall mötas på lika villkor och tillföra det de kan bäst i processen, då blir det kreativa resultat. Det här processinriktade tänkandet på kulturell produktion är i högsta grad aktuellt också internationellt. Cross-media satsningar med medielab och drivhus skapar nytt; storskalig serieproduktion av kultur cementerar och bromsar.
Konferensens andra dag fokuserade på hur de svenska kreativa näringarna skall kunna ta ett steg framåt och uppåt. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade den handlingsplan regeringen tagit fram för att stödja utvecklingen av framtidens kreativa näringar och menade att kulturen är och skall vara ett samhällskitt. Att med det stora ambitionen enbart satsa 73 miljoner under tre år för att skapa nya former av samverkan och kulturellt företagande har kritiserats för att vara drickspengar i sammanhanget, speciellt som det mesta av medlen går till myndigheter och administration – inte till kreativ produktion.
”Kulturen syresätter ALLA branscher”, menade Jan Björinge från UMEÅ 2014 och pekade på den positiva effekt kulturen har på den ekonomiska utvecklingen. ”Syresättning” var ett uttalande kulturministern gärna tog över och citerade i sin tur.
Samtidigt finns det en ”rädsla för att prostituera sig” inom kulturlivet om man lierar sig för nära med marknadskrafterna, menade Birgitta Modigh från Kulturrådet. ”Den konstnärliga friheten får aldrig slängas överbord” menade hon och i den paneldiskussion hon medverkade i var det ingen som sade emot – för vem vill väl vara ”djävulens advokat” i dessa sammanhang och lyfta fram nedmonteringen av konstnärlöner och stöd till fritt skapande som kulturpolitiken alltmer inriktas på enligt kritikerna...
På Generator09 samlades kulturstrateger, näringslivsutvecklare från det offentliga Sverige med entrepenörer inom kreativa näringar och enstaka kulturproducenter. Det har handlat mycket om inspiration och lyfta fram goda exempel – som det gotländska hotellverksamheten på ön Furillen som håller på att utvecklas till ett livsstilscenter där den karga ön livskvaliteter står i centrum.
Samtidigt bubblar det fram en del skepsis och kritik mot projekt ”sjukan” inom det regionala näringslivet. Inhyrda konsulter som skall marknadsföra lokal produktion driver projekt och spenderar stödpengar på att starta upp nya initiativ, när verksamheten skall sätta igång är de ekonomiska medlen slut. Det menade Karin von Schenck som med sitt företag Österlen Sparris är en del av Matrundan på Österlen.
En reflektion utifrån detta är att en kulturproducent inom de kreativa näringarna i framtiden måste kunna navigera in sitt projekt OCH pitcha det både mot finansiärer och andra medskapare och nätverk.
För att det skall lyckas och generera bra resultat krävs tid. Det är nog dags att skapa fonder där man kan söka förproduktionsmedel på samma sätt som finns på Filminstitutet – varför inte i formen av villkorslån som betalas tillbaka om projektet går med överskott, om inte krävs inte pengarna tillbaka.
tisdag 24 november 2009
På spaning efter medieframtiden
Första spanardagen på framtidskonferensen Generator09 har handlat om hur man bygger nya kreativa näringar, med utblickar mot expansiva center i Europa och offensiva svenska mediesatsningar inom Bonnierkoncernen. Man har skapat en tät och maximerad träffpunkt med inspirerande människor, projekt och tankar på samma plats. Att sammanställa sina intryck och reflektera kring nyttan av allt detta får man göra i efterhand.
Dagen kan sammanfattas på två sätt – satsa på stora perspektiv och att skapa en kritisk massa för att generera nya ideer på en global skala – utveckla regionala nätverk på landsbygden som kan skapa nya kreativa näringar.
Det stora perspektiv Anne Skare Nielsen från danska framtidsstrategibyrån Future Navigator pekade på är att vårt samhälle är på väg från en mekanisk världsbild till en organisk. Med en klackspark kallade hon den gamla världen för Homo economicus – rationell och välinformerad medan den nya är Homo feelgoodicus – med valfrihet, där målsättningen är att bygga en arkitektur för att skapa lycka.
Det andra stora perspektivet drog Björn Jeffrey, internetstrateg på Bonniersföretaget Future Media & Technology, upp med att peka på hur nya medier och plattformar som är framgångsrika bygger på användargenererat innehåll och skapar möjligheter för nya social grupper och möten. Det är välkänd YouTube och Facebook-kunskap för de flesta av oss som arbetar med sociala medier. Hans poäng var att nya medieplattformar skall vara ”hackable”- uppmuntra till förändring, vara öppna för nya applikationer som spelet Farmville som enbart kan spelas inuti Facebook.
Men allt nytt är inte internetbaserat och baserat på sociala medier, denna första Generator09 dag fick vi en snabbglimt av satsningen som görs på kulturhuvudstaden Ruhr2010 och den stora MediaCityUK bygget. I Ruhr handlar det om att regenerera en industriregion och skapa medielab, museeer och ny teknik i nedlagda koldistrikt.
I Manchester bygger man upp en hel ny mediastad kring en storsatsning som public service företaget BBC gör för att ”gå från ett traditionellt tekniskt bolag emot att vara innehållsproducent på internet” som Iain Bennett, från Northwest Regional Development Agency, uttryckte det.
Det nya Manchesterbaserade mediecentret MediaCityUK skall vara klart 2011 och liknar ett framtidskoncept i en science-fiction film, medan Ruhr2010 projektet skapar nytt med gammalt, lager på lager av nya funktioner i gamla strukturer.
Dagen kan sammanfattas på två sätt – satsa på stora perspektiv och att skapa en kritisk massa för att generera nya ideer på en global skala – utveckla regionala nätverk på landsbygden som kan skapa nya kreativa näringar.
Det stora perspektiv Anne Skare Nielsen från danska framtidsstrategibyrån Future Navigator pekade på är att vårt samhälle är på väg från en mekanisk världsbild till en organisk. Med en klackspark kallade hon den gamla världen för Homo economicus – rationell och välinformerad medan den nya är Homo feelgoodicus – med valfrihet, där målsättningen är att bygga en arkitektur för att skapa lycka.
Det andra stora perspektivet drog Björn Jeffrey, internetstrateg på Bonniersföretaget Future Media & Technology, upp med att peka på hur nya medier och plattformar som är framgångsrika bygger på användargenererat innehåll och skapar möjligheter för nya social grupper och möten. Det är välkänd YouTube och Facebook-kunskap för de flesta av oss som arbetar med sociala medier. Hans poäng var att nya medieplattformar skall vara ”hackable”- uppmuntra till förändring, vara öppna för nya applikationer som spelet Farmville som enbart kan spelas inuti Facebook.
Men allt nytt är inte internetbaserat och baserat på sociala medier, denna första Generator09 dag fick vi en snabbglimt av satsningen som görs på kulturhuvudstaden Ruhr2010 och den stora MediaCityUK bygget. I Ruhr handlar det om att regenerera en industriregion och skapa medielab, museeer och ny teknik i nedlagda koldistrikt.
I Manchester bygger man upp en hel ny mediastad kring en storsatsning som public service företaget BBC gör för att ”gå från ett traditionellt tekniskt bolag emot att vara innehållsproducent på internet” som Iain Bennett, från Northwest Regional Development Agency, uttryckte det.
Det nya Manchesterbaserade mediecentret MediaCityUK skall vara klart 2011 och liknar ett framtidskoncept i en science-fiction film, medan Ruhr2010 projektet skapar nytt med gammalt, lager på lager av nya funktioner i gamla strukturer.
måndag 23 november 2009
Framtids spaning på Generator2009
I två dagar kommer framtiden att stå i fokus i Malmö, på konferensen Generator 2009 har några av de regionala nätverken för medie- och näringsutveckling i Skåne samlat ett antal analytiker, innovatörer och kreativa forskare för att få syn på framtiden.
Konferensen är ett tecken i vår del av världen på att den globala krisen satt fart på spanare och analytiker som lever av att analysera framtiden. Att man sätter fokus på de kreativa näringarna är intressant inte minst i bakvattnet av att Lund2014 inte fick förtroendet att vara Kulturhuvudstad 2014, i detta "tomrum" behöver de kreativa mediemakarna i regionen lite nya impulser och självförtroende. Så tolkar jag uppropet på Generator 2009s hemsida - ”skapa kontakt mellan, sprida kunskap till och höja kompetensen hos deltagarna på konferensen.”
Inför konferensen surfar jag in på en av de inbjudna framtidsanalytikernas hemsida, danska Future Navigator som arbetar med konkret analys och coachning av företag och verksamheter. Under fliken services hittar jag rubriken Insulting och läser - "Honest and constructive cut-the-crap feedback - Future Navigator style". Tänker att dansk hygge måste vara den mest seglivade myten vi svenskar har om hur det är att arbeta i grannlandet. Kanske stämmer detta - dansk kultur levererar medan vi reflekterar !?
En framtidsspanare jag respekterar är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksson, en flitig debattör och skribent, hans huvudtes är att i takt med att vi har allt fler möjligheter har vi allt mindre tid att uppleva dem. Han har en helhetssyn på sammanhangen mellan välfärd, individuell utveckling och klimatfrågor och bjuds ofta in för att se på framtiden med de glasögonen på näsan. Tre gånger rikare men lika olycklig är rubriken på en intervju man kan läsa med honom på tidningen Miljöaktuellts hemsida.
Det svenska forskningscentret Institutet för Framtidsstudier arbetar med sociala analyser och studier av vår samtid, i det pågående forskningsprogrammet Sverige i framtiden ser man bland annat på integration och pluralism. I rapporten Fjorton perspektiv på framtiden har Susanne Alm och Joakim Palme samlat ett antal essäer av tänkare och forskare som analyserar vår välfärd och den sociala utvecklingspotentialen.
Jag laddade ned den som pdf-fil för framtida närläsning – inte minst för att de inleder antologin med några citat och detta är ett av dem -
”Framtidsforskning är konsten att klia sig innan det börjar klia” Peter Sellers
Konferensen är ett tecken i vår del av världen på att den globala krisen satt fart på spanare och analytiker som lever av att analysera framtiden. Att man sätter fokus på de kreativa näringarna är intressant inte minst i bakvattnet av att Lund2014 inte fick förtroendet att vara Kulturhuvudstad 2014, i detta "tomrum" behöver de kreativa mediemakarna i regionen lite nya impulser och självförtroende. Så tolkar jag uppropet på Generator 2009s hemsida - ”skapa kontakt mellan, sprida kunskap till och höja kompetensen hos deltagarna på konferensen.”
Inför konferensen surfar jag in på en av de inbjudna framtidsanalytikernas hemsida, danska Future Navigator som arbetar med konkret analys och coachning av företag och verksamheter. Under fliken services hittar jag rubriken Insulting och läser - "Honest and constructive cut-the-crap feedback - Future Navigator style". Tänker att dansk hygge måste vara den mest seglivade myten vi svenskar har om hur det är att arbeta i grannlandet. Kanske stämmer detta - dansk kultur levererar medan vi reflekterar !?
En framtidsspanare jag respekterar är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksson, en flitig debattör och skribent, hans huvudtes är att i takt med att vi har allt fler möjligheter har vi allt mindre tid att uppleva dem. Han har en helhetssyn på sammanhangen mellan välfärd, individuell utveckling och klimatfrågor och bjuds ofta in för att se på framtiden med de glasögonen på näsan. Tre gånger rikare men lika olycklig är rubriken på en intervju man kan läsa med honom på tidningen Miljöaktuellts hemsida.
Det svenska forskningscentret Institutet för Framtidsstudier arbetar med sociala analyser och studier av vår samtid, i det pågående forskningsprogrammet Sverige i framtiden ser man bland annat på integration och pluralism. I rapporten Fjorton perspektiv på framtiden har Susanne Alm och Joakim Palme samlat ett antal essäer av tänkare och forskare som analyserar vår välfärd och den sociala utvecklingspotentialen.
Jag laddade ned den som pdf-fil för framtida närläsning – inte minst för att de inleder antologin med några citat och detta är ett av dem -
”Framtidsforskning är konsten att klia sig innan det börjar klia” Peter Sellers
söndag 22 november 2009
Biopubliken sviker kvalitetsfilm
Svenskarna vallfärdar till Millenium-trilogin men väljer bort kvalitetsfilm - kreativa alternativ till SFs monopol och nöjestempel behövs! Läs artikeln i Dagens Nyheter.
lördag 21 november 2009
fredag 20 november 2009
Man får vad man betalar för - DN.se
...eller man betalar för vad man vill ha!
Alltså måste man som tidningsmakare i dagens allt bistrare tillvaro för de traditionella medierna fråga sig VAD skall man profilera sig på? Vilket innehåll kan attrahera så många läsare att tidningen kan överleva ?
Håkan Lindgrens debattinlägg i Dagens Nyheter är en bredsida som i många stycken slår in öppna dörrar; de allra flesta som producerar och skapar medieinnehåll vet att upphovsrätt kostar. Att de som skapar innehåll skall ha betalt. Alla framgångsrika webbbaserade musik och mediatjänster som Spotify och iTunes vet detta och håller på att få genomslag för detta. Allt fler betalar, att skriva rader som de jag citerar nedan är en elegant retorik men den är skriven från en skyttegrav där man tappat siktet på hur verkligheten förändrats.
"En generation som tycker att det är självklart att de inte kan förvänta sig betalt för sitt skapande arbete är en mycket vacker gåva till framtidens politiker och företagsledare. Vi borde inte vara så ivriga att ge dem den. Jag skulle hellre se en framtidsvision som går ut på att allt fler kan tjäna allt bättre på sitt eget skapande arbete."
Där film- och musikskaparna bygger nya broar och ser möjligheter, där har den traditionella publicistiska världen svårare att anpassa sig till realiteterna. Många unga lägger sina mediepengar på uppkoppling och bredband, de läser webbtidningar om de läser nyhetsmedier överhuvudtaget. Alla tidningshusens webbsatsningar går med mer eller mindre förlust, det finns mängder av siffror och statistisk som bekräftar detta för den som vill söka informationen.
Problemet i mediebranschen är - extremt förenklat - som jag skrev inledningsvis, att man betalar för vad man vill ha. Detta har de flesta inom "gammelmedia" insett för sent, de har precis som Lindgren skriver förlorat en generation för att de alldeles för sent insett att nyhetsflödet de erbjuder idag finns att läsa på så många andra ställen. Gratis.
Alternativet är inte att tillfredsställa alla och bli utslätad eller för allmän, alternativet är att bli mycket bättre på att skapa det exklusiva, det genomarbetade, det grävande och det unika. Då kan man hitta former för att ta betalt på nätet, då kan man behålla läsare och annonsörer.
Man får vad man betalar för - DN.se
Alltså måste man som tidningsmakare i dagens allt bistrare tillvaro för de traditionella medierna fråga sig VAD skall man profilera sig på? Vilket innehåll kan attrahera så många läsare att tidningen kan överleva ?
Håkan Lindgrens debattinlägg i Dagens Nyheter är en bredsida som i många stycken slår in öppna dörrar; de allra flesta som producerar och skapar medieinnehåll vet att upphovsrätt kostar. Att de som skapar innehåll skall ha betalt. Alla framgångsrika webbbaserade musik och mediatjänster som Spotify och iTunes vet detta och håller på att få genomslag för detta. Allt fler betalar, att skriva rader som de jag citerar nedan är en elegant retorik men den är skriven från en skyttegrav där man tappat siktet på hur verkligheten förändrats.
"En generation som tycker att det är självklart att de inte kan förvänta sig betalt för sitt skapande arbete är en mycket vacker gåva till framtidens politiker och företagsledare. Vi borde inte vara så ivriga att ge dem den. Jag skulle hellre se en framtidsvision som går ut på att allt fler kan tjäna allt bättre på sitt eget skapande arbete."
Där film- och musikskaparna bygger nya broar och ser möjligheter, där har den traditionella publicistiska världen svårare att anpassa sig till realiteterna. Många unga lägger sina mediepengar på uppkoppling och bredband, de läser webbtidningar om de läser nyhetsmedier överhuvudtaget. Alla tidningshusens webbsatsningar går med mer eller mindre förlust, det finns mängder av siffror och statistisk som bekräftar detta för den som vill söka informationen.
Problemet i mediebranschen är - extremt förenklat - som jag skrev inledningsvis, att man betalar för vad man vill ha. Detta har de flesta inom "gammelmedia" insett för sent, de har precis som Lindgren skriver förlorat en generation för att de alldeles för sent insett att nyhetsflödet de erbjuder idag finns att läsa på så många andra ställen. Gratis.
Alternativet är inte att tillfredsställa alla och bli utslätad eller för allmän, alternativet är att bli mycket bättre på att skapa det exklusiva, det genomarbetade, det grävande och det unika. Då kan man hitta former för att ta betalt på nätet, då kan man behålla läsare och annonsörer.
Man får vad man betalar för - DN.se
torsdag 19 november 2009
Fokus.se - Piratjägarens revansch
I dessa åsikts- blogg- och newsmill-tider är det en ren njutning att läsa genomarbetade, välresearchade och välskrivna reportage. I det svenska nyhetsmagasinet Fokus finns allt detta, både i pappers- och webbtidningen.
Med reportaget om Henrik Pontén får Antipiratbyrån ett ansikte och ett sammanhang. Skildringen av hur han ställer sig upp framför ett antal Dreamhackers samlade för sitt årliga frälsningsmöte i Jönköping är ett exempel på klassiskt reportage som jag gärna läser mera av. Fokus kopplar också ihop reportaget med en krönika av Erik Schuldt - "Musikindustrins eget Starbucks" - där han lyfter fram Spotify tjänsten som den verkliga pirat-besegraren. Lika välformulerad den.
Att Fokus utsågs till Årets tidskrift i kategorin digitala medier 2009 känns helt rättvist efter att ha läst pirat-artiklarna och bläddrat bland innehållsrubrikerna på sajten. Läs själv på Fokus » Piratjägarens revansch
Med reportaget om Henrik Pontén får Antipiratbyrån ett ansikte och ett sammanhang. Skildringen av hur han ställer sig upp framför ett antal Dreamhackers samlade för sitt årliga frälsningsmöte i Jönköping är ett exempel på klassiskt reportage som jag gärna läser mera av. Fokus kopplar också ihop reportaget med en krönika av Erik Schuldt - "Musikindustrins eget Starbucks" - där han lyfter fram Spotify tjänsten som den verkliga pirat-besegraren. Lika välformulerad den.
Att Fokus utsågs till Årets tidskrift i kategorin digitala medier 2009 känns helt rättvist efter att ha läst pirat-artiklarna och bläddrat bland innehållsrubrikerna på sajten. Läs själv på Fokus » Piratjägarens revansch
tisdag 17 november 2009
Om sociala medier och mail-bombning
Har den senaste veckan funderat en hel del över hur opinionsbildning drivs idag. Vellinge moderaterna har fått snabbt känna på hur facebook och andra sociala medier snabbt kan driva upp en fråga på den allmänna agendan. En pådrivande faktor i detta var "mail-bombningen" där 1200 mail hamnade hos Vellingepolitiker, en aktion som snabbt organiserades via grupper på FB.
Det här är ETT exempel på hur enskilda frågor kan engagera oss och få oss att snabbt agera, nätet och den trådlösa kommunikationen har inneburit helt andra snabba ytor att kommunicera och sprida tankar, åsikter och reflektioner på.
Det sprids samtidigt en hel del rasistiskt plumpa, i en demokratisk värld helt oacceptabla anonyma åsikter i debattforum, på bloggar och i andra mer dolda "hemliga" rum.
Att nätpublikationer numera omfattas av grundlagsskydd och har krav på ansvarig utgivare, är ett sätt att hålla en nivå. Samtidigt handlar det om att sprida en positiv nät-etikett och inte förvandla de öppna sociala ytorna till slagfält för megafoner där dom som har mest ekonomiska medel kan överrösta alla andra. Jag menar när vi nu har ett medium som kan vara öppet och demokratiskt, skall vi motverka alla former av censur.
I Journalisten skrev Jesper Bengtsson, författare och ordförande för Reportrar utan gränser en bra krönika om detta för en månad sedan. Han skrev bla att "traditionella politikers bild av vad sociala medier egentligen är krockar med verkligheten. De har helt enkelt inte fattat galoppen." Detta apropå Anders Borgs första blogginlägg i våras som inte gick att kommentera!
Läs gärna det och fundera vidare kring hur journalistik och sociala medier kan samverka på ett öppet och demokratiskt sätt.
Journalisten.se | Sociala medier är inte en insändarsida
Det här är ETT exempel på hur enskilda frågor kan engagera oss och få oss att snabbt agera, nätet och den trådlösa kommunikationen har inneburit helt andra snabba ytor att kommunicera och sprida tankar, åsikter och reflektioner på.
Det sprids samtidigt en hel del rasistiskt plumpa, i en demokratisk värld helt oacceptabla anonyma åsikter i debattforum, på bloggar och i andra mer dolda "hemliga" rum.
Att nätpublikationer numera omfattas av grundlagsskydd och har krav på ansvarig utgivare, är ett sätt att hålla en nivå. Samtidigt handlar det om att sprida en positiv nät-etikett och inte förvandla de öppna sociala ytorna till slagfält för megafoner där dom som har mest ekonomiska medel kan överrösta alla andra. Jag menar när vi nu har ett medium som kan vara öppet och demokratiskt, skall vi motverka alla former av censur.
I Journalisten skrev Jesper Bengtsson, författare och ordförande för Reportrar utan gränser en bra krönika om detta för en månad sedan. Han skrev bla att "traditionella politikers bild av vad sociala medier egentligen är krockar med verkligheten. De har helt enkelt inte fattat galoppen." Detta apropå Anders Borgs första blogginlägg i våras som inte gick att kommentera!
Läs gärna det och fundera vidare kring hur journalistik och sociala medier kan samverka på ett öppet och demokratiskt sätt.
Journalisten.se | Sociala medier är inte en insändarsida
fredag 13 november 2009
Terra Nova: Sinfonia Antarctica
DJ Spooky är en amerikansk performancekonstnär och musiker som tagit klimathoten mot Antarktis och istäcket på allvar. Han har förvandlat sina tankar och dokument till en installation - Sinfonia Antarctica - här är trailern. En fascinerande resa in i isen som naturfenomen och som kultur och kunskap.
”Nature strikes back”
Klimatmötet COP 15 i Köpenhamn sätter sina spår, också i den kulturella aktiviteten. Ett sånt avtryck är tematiska konstutställningar - i "Naturen slår tillbaka" finns romantiskt måleri med syndafall och katastrofer, moderna installationer som ”Acid rain”.
Att på detta sätt involvera konsthistorien och samtiden i vår tids mest aktuella fråga känns för en del som lättköpt trendkänslighet, för andra som mig självklart. Konsten och kulturen använder andra uttryck än fakta, involverar både höger och vänster hjärnhalva, känsla och förnuft.
Utställningsatsningen heter Rethink och visas på flera konsthallar och museer under november - december. Danmark är inte enbart flyktingfientlighet och ökade polisbefogenheter.
”Nature strikes back” på Statens museum for kunst, Köpenhamn - DN.se
Att på detta sätt involvera konsthistorien och samtiden i vår tids mest aktuella fråga känns för en del som lättköpt trendkänslighet, för andra som mig självklart. Konsten och kulturen använder andra uttryck än fakta, involverar både höger och vänster hjärnhalva, känsla och förnuft.
Utställningsatsningen heter Rethink och visas på flera konsthallar och museer under november - december. Danmark är inte enbart flyktingfientlighet och ökade polisbefogenheter.
”Nature strikes back” på Statens museum for kunst, Köpenhamn - DN.se
lördag 7 november 2009
Den sista läsaren
Morgonens lördagsläsning - I en lång och mångfacetterad essä i DN funderar Thomas Anderberg kring hur läsandet förändras nu när vi läser allt mer litteratur på nätet. Han tar utgångspunkt i en studie en amerikansk forskare genomfört kring läsupplevelser och hur vi tar till oss berättelser och kunskap. Maryanne Wolf menar att alla rörliga bilder, ljud och intryck som vi konsumerar samtidigt med texten tar över våra associationer och styr tankarnas riktning.
"Det hon främst vill varna för är inte den ökande oförmågan hos inbitna skärmläsare att finna sammanhang i längre texter. Det hon verkligen oroar sig för är att den värld som omger den privata läsprocessen, med reflektioner och associationer, tappar mark."
Den sista läsaren - DN.se
Fakta i artikeln :
Maryanne Wolf betonar att det viktiga med läsning inte är det som finns i texten utan det som ligger bortom den: de mikroutflykter som läsandet skickar ut oss på och gör oss medvetna om alternativa livs- och upplevelseformer. Detsamma gäller givetvis för sånger och symfonier. Att detta med nödvändighet är personligt, rent av privat, visar hur farligt det är att tro att kritiken förmår täcka allt som är väsentligt med litteratur och musik.
Källorna
Maryanne Wolf: ”Proust and the Squid. The Story and the Science of the Reading
"Det hon främst vill varna för är inte den ökande oförmågan hos inbitna skärmläsare att finna sammanhang i längre texter. Det hon verkligen oroar sig för är att den värld som omger den privata läsprocessen, med reflektioner och associationer, tappar mark."
Den sista läsaren - DN.se
Fakta i artikeln :
Maryanne Wolf betonar att det viktiga med läsning inte är det som finns i texten utan det som ligger bortom den: de mikroutflykter som läsandet skickar ut oss på och gör oss medvetna om alternativa livs- och upplevelseformer. Detsamma gäller givetvis för sånger och symfonier. Att detta med nödvändighet är personligt, rent av privat, visar hur farligt det är att tro att kritiken förmår täcka allt som är väsentligt med litteratur och musik.
Källorna
Maryanne Wolf: ”Proust and the Squid. The Story and the Science of the Reading
fredag 6 november 2009
Därför skulle jag aldrig anställa mig själv
Så skriver krönikören, fd chefredaktören Peppe Engberg för Arbetet i Malmö ( som han medverkade till att lägga ned ), i en krönika i Dagens PS. Denna nätbaserade medienyhetssajt är en av dem som lever på att rewrita andra journalisters och mediers arbete, dra till sig annonser och med snabba klick öka sina läsartal. Det är smart, rubrikvänligt och som man skriver i sin tag-line - News Digests for busy people.
Peppe Engbergs krönika handlar om det som är på alla traditionella dagstidningars agenda just nu - hur överleva i den nya nätekonomin ? Hur finansiera kärnan i sina medier, de undersökande, unika och grävande reportagen som gör skillnad? I en tid när underskotten står som röda UTROPSTECKEN! Man gör rubrikjournalistik, betalar avgiften till nyhetsbyrån TT som levererar stor del av materialet, men gör sällan mera än klipper och klistrar.
Att det är ekonomiskt kris för gammelmedia är ingen nyhet, den senaste effekten är att DNs nya chefredaktör har drastiskt sparkat hela redaktionen och nyanställer en slimmad skara medarbetare.
Varför skulle han då Peppe Engberg aldrig anställa sig själv? Jo han har nyligen startat en PR-byrå och insett hur denna bransch fungerar. "Med Göran Persson vet vi att slutförvaringen numera sker i PR-branschen. Och här möts makten och dess granskare återigen."
Hans analys av sig själv och ett antal andra namnkunniga journalister som byggt sitt förtreonde på kritiska granskningar av makt- och politik och nu bytt sida till "fienden" är riktigt roande, träffsäker och fylld av namedropping och skvallerfakta. Hans analys av PR-branschen är lika klar, här handlar det om att sälja sina uppdragsgivares produkter, annars blir det ingen pengar i lönekuvertet. Och det är där alla dessa namnkunniga sidbytare blir obekväma. De är vana att handskas med "fina" nyheter, inte säljargument hur snyggt de än är förpackade i livsstils jargong och klimatsamveten och det är den sortens journalister Pepe vill ha i sin byrå.
Men grundsatsen Peppe Engberg inte berör är att medier som Dagens PS till stora delar glider omkring och håvar in vinsterna av den traditionella pressens arbete. Frågan blir till slut - vilka media vill vi ha ? Snabba, säljande nättidningar eller djupdykande och kritiska dagstidningar med nätpublikationer som levererar och tar ett publicistiskt ansvar? Jag tvekar inte och fortsätter läsa DN, SvD, The Guardian, NY Times och alla andra "gammelmedier" på nätet.
DagensPS.se – Därför skulle jag aldrig anställa mig själv
Peppe Engbergs krönika handlar om det som är på alla traditionella dagstidningars agenda just nu - hur överleva i den nya nätekonomin ? Hur finansiera kärnan i sina medier, de undersökande, unika och grävande reportagen som gör skillnad? I en tid när underskotten står som röda UTROPSTECKEN! Man gör rubrikjournalistik, betalar avgiften till nyhetsbyrån TT som levererar stor del av materialet, men gör sällan mera än klipper och klistrar.
Att det är ekonomiskt kris för gammelmedia är ingen nyhet, den senaste effekten är att DNs nya chefredaktör har drastiskt sparkat hela redaktionen och nyanställer en slimmad skara medarbetare.
Varför skulle han då Peppe Engberg aldrig anställa sig själv? Jo han har nyligen startat en PR-byrå och insett hur denna bransch fungerar. "Med Göran Persson vet vi att slutförvaringen numera sker i PR-branschen. Och här möts makten och dess granskare återigen."
Hans analys av sig själv och ett antal andra namnkunniga journalister som byggt sitt förtreonde på kritiska granskningar av makt- och politik och nu bytt sida till "fienden" är riktigt roande, träffsäker och fylld av namedropping och skvallerfakta. Hans analys av PR-branschen är lika klar, här handlar det om att sälja sina uppdragsgivares produkter, annars blir det ingen pengar i lönekuvertet. Och det är där alla dessa namnkunniga sidbytare blir obekväma. De är vana att handskas med "fina" nyheter, inte säljargument hur snyggt de än är förpackade i livsstils jargong och klimatsamveten och det är den sortens journalister Pepe vill ha i sin byrå.
Men grundsatsen Peppe Engberg inte berör är att medier som Dagens PS till stora delar glider omkring och håvar in vinsterna av den traditionella pressens arbete. Frågan blir till slut - vilka media vill vi ha ? Snabba, säljande nättidningar eller djupdykande och kritiska dagstidningar med nätpublikationer som levererar och tar ett publicistiskt ansvar? Jag tvekar inte och fortsätter läsa DN, SvD, The Guardian, NY Times och alla andra "gammelmedier" på nätet.
DagensPS.se – Därför skulle jag aldrig anställa mig själv
Sverige dömt för klimatbrott
Dramatisk rubrik, artikeln i ETC är inte lika hårdvinklad. Där kan man läsa om klimatkonsekvenser för urbefolkning och odlare i Anderna, det var vid Tribunalen för klimaträttvisa som man dömde Sverige och de rika västländerna för att den globala uppvärmningen orsakat krympande glaciärer och vattenbrist för odlarna.
Allt detta är fakta jag inte läst i "mainstrem" media i vårt land, de försvinner i den stora dagliga floden av klimatrapporteringen där varje ord ur Reinfeldts mun skall redovisas. Det finns en hel värld där ute som försöker göra sig hörd!
ETC.se: Sverige dömt för klimatbrott
Allt detta är fakta jag inte läst i "mainstrem" media i vårt land, de försvinner i den stora dagliga floden av klimatrapporteringen där varje ord ur Reinfeldts mun skall redovisas. Det finns en hel värld där ute som försöker göra sig hörd!
ETC.se: Sverige dömt för klimatbrott
torsdag 5 november 2009
Kidnappade konstnärer
I en kommentar på SRs hemsida pekar P1s Cecilia Blomberg på konsekvenserna av att vara en kulturell ikon. Vem som helst kan göra anspråk på konstnären, rida på deras goodwill och på det viset försöka skapa en positiv bild av sin egen image.
En enkel retorisk fälla, men hur många som ändå faller i den är svårare att uppskatta.
"Det hela började väl med att Kristdemokraternas Göran Hägglund ville göra Emil till representant för Verklighetens folk, vilka de nu är. En term som i alla fall Sverigedemokraterna snabbt tog till sig och sen under deras partidagar, dök Astrid Lindgrens namn upp igen. Det vet ju alla någonstans – en mer perfekt bild än Bullerbyns av ett bulldoftande landskap kantat av röda stugor med vita knutar, finns inte.
Astrid Lindgrens arvtagare och nära vänner reste sig som muren. Med all rätt. För det är ju kidnappning det handlar om." Kidnappade konstnärer - Kulturnytt - sr.se
En enkel retorisk fälla, men hur många som ändå faller i den är svårare att uppskatta.
"Det hela började väl med att Kristdemokraternas Göran Hägglund ville göra Emil till representant för Verklighetens folk, vilka de nu är. En term som i alla fall Sverigedemokraterna snabbt tog till sig och sen under deras partidagar, dök Astrid Lindgrens namn upp igen. Det vet ju alla någonstans – en mer perfekt bild än Bullerbyns av ett bulldoftande landskap kantat av röda stugor med vita knutar, finns inte.
Astrid Lindgrens arvtagare och nära vänner reste sig som muren. Med all rätt. För det är ju kidnappning det handlar om." Kidnappade konstnärer - Kulturnytt - sr.se
Är Facebook livsfarligt?
Multitasking är boven bakom problemen enligt David Meyer, vår hjärna har helt enkelt inte arbetsminne nog för att hantera alla infoströmmar. I detta inslag flaggar Vetenskapsradion för farorna med medieöverflöd.
"Hur hade det sett ut om Albert Einstein levde idag? I en Facebook-Twitter-iPhone-YouTube-späckad värld? Hade han någonsin utvecklat sin relativitetslära om han hela tiden svarat på sms från polarna?
Vetandets värld handlar om farorna med "multitasking" – alltså det där med att vi ständigt håller på med många saker samtidigt.
Är Facebook livsfarligt?
Dr David Meyer, världsledande forskare i ämnet hissar varningsflagg och menar att vi formar en hel generation som inte klarar av att fokusera.
– Banbrytande ideér i stil med Einsteins kommer inte att vara möjliga i framtiden. Vi lever mitt i en kris och läget är enormt allvarligt, säger han."
"Hur hade det sett ut om Albert Einstein levde idag? I en Facebook-Twitter-iPhone-YouTube-späckad värld? Hade han någonsin utvecklat sin relativitetslära om han hela tiden svarat på sms från polarna?
Vetandets värld handlar om farorna med "multitasking" – alltså det där med att vi ständigt håller på med många saker samtidigt.
Är Facebook livsfarligt?
Dr David Meyer, världsledande forskare i ämnet hissar varningsflagg och menar att vi formar en hel generation som inte klarar av att fokusera.
– Banbrytande ideér i stil med Einsteins kommer inte att vara möjliga i framtiden. Vi lever mitt i en kris och läget är enormt allvarligt, säger han."
söndag 1 november 2009
Papperstidningens död – ett överdrivet rykte eller en snar framtid?
Skiften - Malmö högskola
»Papperstidningens död – ett överdrivet rykte eller en snar framtid?« är rubriken på Skiftesföreläsning nr 101 på Malmö högskola.
Mycket har sagts, skrivits och tyckts kring dagstidningarnas framtid. Den viktigaste frågan som alla "gammelmedia" måste ställa sig är hur man skall bli mera oumbärlig och unik.
För min del handlar det om att kombinera två perspektiv - att vara djupdykande och lokal. Både vara obekväm, avslöjande och en nagel i ögat på makthavarna och varje dag leva upp till tredje statsmakten devisen - och samtidigt uppvärdera det lokala så tidningarna inte förvandlas till ett "gnäll" forum för missnöjda lokala invånare. Kommentatorsfunktioner är till 95 procent fyllda med "missnöjesonanister"! Det kan knappast vara framtidens media-satsning att ytterligare elda den brasan !
»Papperstidningens död – ett överdrivet rykte eller en snar framtid?« är rubriken på Skiftesföreläsning nr 101 på Malmö högskola.
Mycket har sagts, skrivits och tyckts kring dagstidningarnas framtid. Den viktigaste frågan som alla "gammelmedia" måste ställa sig är hur man skall bli mera oumbärlig och unik.
För min del handlar det om att kombinera två perspektiv - att vara djupdykande och lokal. Både vara obekväm, avslöjande och en nagel i ögat på makthavarna och varje dag leva upp till tredje statsmakten devisen - och samtidigt uppvärdera det lokala så tidningarna inte förvandlas till ett "gnäll" forum för missnöjda lokala invånare. Kommentatorsfunktioner är till 95 procent fyllda med "missnöjesonanister"! Det kan knappast vara framtidens media-satsning att ytterligare elda den brasan !
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
