På spaning efter den kreativa näringen

”Byt ut begreppet upplevelseindustrin mot kreativa näringar!” Det uppropet är inte en lek med ord, utan har en konkret betydelse – mycket konstnärlig produktion är inte och skall inte heller i framtiden vara storskaliga strukturomvandlingar. Det menade Evelina Wahlqvist, forskare med fokus på kreativa miljöer på kulturgeografiska institutionen i Göteborg, när hon satte tonen för den andra dagen på Generator09.

Hon pekade på hur vi i framtiden måste utveckla plattforms- och nätverksskapande för att skapa utrymme för innovativa ideer. Teknologer, konstnärer och affärsfolk skall mötas på lika villkor och tillföra det de kan bäst i processen, då blir det kreativa resultat. Det här processinriktade tänkandet på kulturell produktion är i högsta grad aktuellt också internationellt. Cross-media satsningar med medielab och drivhus skapar nytt; storskalig serieproduktion av kultur cementerar och bromsar.

Konferensens andra dag fokuserade på hur de svenska kreativa näringarna skall kunna ta ett steg framåt och uppåt. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade den handlingsplan regeringen tagit fram för att stödja utvecklingen av framtidens kreativa näringar och menade att kulturen är och skall vara ett samhällskitt. Att med det stora ambitionen enbart satsa 73 miljoner under tre år för att skapa nya former av samverkan och kulturellt företagande har kritiserats för att vara drickspengar i sammanhanget, speciellt som det mesta av medlen går till myndigheter och administration – inte till kreativ produktion.
”Kulturen syresätter ALLA branscher”, menade Jan Björinge från UMEÅ 2014 och pekade på den positiva effekt kulturen har på den ekonomiska utvecklingen. ”Syresättning” var ett uttalande kulturministern gärna tog över och citerade i sin tur.
Samtidigt finns det en ”rädsla för att prostituera sig” inom kulturlivet om man lierar sig för nära med marknadskrafterna, menade Birgitta Modigh från Kulturrådet. ”Den konstnärliga friheten får aldrig slängas överbord” menade hon och i den paneldiskussion hon medverkade i var det ingen som sade emot – för vem vill väl vara ”djävulens advokat” i dessa sammanhang och lyfta fram nedmonteringen av konstnärlöner och stöd till fritt skapande som kulturpolitiken alltmer inriktas på enligt kritikerna...

På Generator09 samlades kulturstrateger, näringslivsutvecklare från det offentliga Sverige med entrepenörer inom kreativa näringar och enstaka kulturproducenter. Det har handlat mycket om inspiration och lyfta fram goda exempel – som det gotländska hotellverksamheten på ön Furillen som håller på att utvecklas till ett livsstilscenter där den karga ön livskvaliteter står i centrum.
Samtidigt bubblar det fram en del skepsis och kritik mot projekt ”sjukan” inom det regionala näringslivet. Inhyrda konsulter som skall marknadsföra lokal produktion driver projekt och spenderar stödpengar på att starta upp nya initiativ, när verksamheten skall sätta igång är de ekonomiska medlen slut. Det menade Karin von Schenck som med sitt företag Österlen Sparris är en del av Matrundan på Österlen.

En reflektion utifrån detta är att en kulturproducent inom de kreativa näringarna i framtiden måste kunna navigera in sitt projekt OCH pitcha det både mot finansiärer och andra medskapare och nätverk.
För att det skall lyckas och generera bra resultat krävs tid. Det är nog dags att skapa fonder där man kan söka förproduktionsmedel på samma sätt som finns på Filminstitutet – varför inte i formen av villkorslån som betalas tillbaka om projektet går med överskott, om inte krävs inte pengarna tillbaka.