Alla resonemang om alternativa sätt att visa kvalitetsfilm verkar landa i för eller emot fildelning och nedladdning. Vad det egentligen borde handla om för alla aktiva i Film-Sverige är det Martin Jern pekar på i sin krönika - Varför gratis? - på SFIs sajt Filmnyheterna.
Hur kan man använda nätet och olika intresse communities för att skapa ett buzz och intresse för sin konstnärliga produkt ? Martin Jern som arbetar i produktionskollektivet Dansk Skalle och gjort "Fjorton suger" föreslår bland annat en mixfilm tape, efter den klassiska modellen blandband som musikfans hemmabränner och ger till kompisar. Mun mot mun marknadsföring.
Mixfilm är en strålande idé tycker jag, SFI skulle kunna skapa en sajt där man streamar svensk kvalitetsfilm, en gratis filmfestival på nätet. Bjud på scener ur filmerna, var generös och skapa intresse! Ideerna och möjligheterna är många - men samtidigt får vi inte glömma den speciella upplevelse det är att stiga in i biografen och bli uppslukad av en visuell berättelse.
Film ÄR inte alltid bäst på bio, men en kvalitetsbiograf ÄR fortfarande bästa stället att se film.
fredag 28 november 2008
onsdag 26 november 2008
Rädda VOLVO med grön teknik!
Ibland dyker nya perspektiv upp, nya men samtidigt så självklara. På tidningen ETCs webbsida skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson ett inlägg som kombinerar ekonomi och miljö - "Industrin måste ställa om till grön produktion. För klimatets skull, för de anställdas skull."
Hans inlägg sätter de stödmiljarder bilindustrin kräver av stater världen över i sitt rätta sammanhang. Varför satsa miljarder i en dödsdömd produktion när vi borde satsa på alternativa bränslekällor och energiproduktion! Om man skall ge stöd av offentliga medel åt privata storägare så Ställ motkrav!
Hans inlägg sätter de stödmiljarder bilindustrin kräver av stater världen över i sitt rätta sammanhang. Varför satsa miljarder i en dödsdömd produktion när vi borde satsa på alternativa bränslekällor och energiproduktion! Om man skall ge stöd av offentliga medel åt privata storägare så Ställ motkrav!
tisdag 25 november 2008
JA TILL IPRED...
...så heter en allt mer växande grupp på FACEBOOK. Allt fler aktiva konstnärliga utövarna i Sverige har tydligt bestämt sig - det är dags att visa var man står. Att det kan bli ett lagbrott att dela upphovsrättsskyddade filer.
Samtidigt pekar många på riskerna med IPRED lagen, att de aktiva fildelarna kommer att hitta nya vägar att dölja sina IP nummer, att det blir svårare att spåra grova brott som spridning av barnpornografi, en som varnat för det är Per-Erik Åström, tidigare anställd på Rädda Barnen. Detta problem löser man inte med lagstiftning, det är de flesta aktiva sociala nätverkare överens om.
Personligen ser jag enorma fördelar med nätet som jag inte vill vara utan: en av dem är "den långa svansen" eller The Long Tail begreppet som skapats av The Wireds chefredaktör Chris Anderson, alltså den globala legala nätmarknad som växt fram där det går att beställa mängder av film, musik och litteratur som inte plockas upp eller distribueras av de officiella, traditionella förlagen.
Detta är en kulturell revolution som ingen vill stänga av, men fortsätter nedladdningen att öka finns risk för att denna marknad hotas eller begränsas av lagar och regler. Och det skulle vara ett bakslag av stora mått.
Samtidigt pekar många på riskerna med IPRED lagen, att de aktiva fildelarna kommer att hitta nya vägar att dölja sina IP nummer, att det blir svårare att spåra grova brott som spridning av barnpornografi, en som varnat för det är Per-Erik Åström, tidigare anställd på Rädda Barnen. Detta problem löser man inte med lagstiftning, det är de flesta aktiva sociala nätverkare överens om.
Personligen ser jag enorma fördelar med nätet som jag inte vill vara utan: en av dem är "den långa svansen" eller The Long Tail begreppet som skapats av The Wireds chefredaktör Chris Anderson, alltså den globala legala nätmarknad som växt fram där det går att beställa mängder av film, musik och litteratur som inte plockas upp eller distribueras av de officiella, traditionella förlagen.
Detta är en kulturell revolution som ingen vill stänga av, men fortsätter nedladdningen att öka finns risk för att denna marknad hotas eller begränsas av lagar och regler. Och det skulle vara ett bakslag av stora mått.
fredag 21 november 2008
Moteld mot KULTURliberalerna
Alltfler kulturarbetare stiger fram och pekar på vilken utarmning av vårt kulturliv vi riskerar i framtiden - om arbetet med att marknadsanpassa kulturvärden fortsätter i samma takt som hittills. Stockholms kulturborgarråd är kanske den mest framträdande i denna offensiv från liberalt håll där publiktillströmningen premieras med extra skattepengar.
Senaste starka inläggen i debatten har kommit från scenkonsten, från Skuggutredningen som leverarat en mängs stoff och potentiell tändvätska. En del av dessa tankar ventileras i P1s Snittet "Teatern - vad är den bra för och vad får den kosta?" som går att lyssna på som poddradio. Unga Klaras ledare Susanne Osten, Elverkets Stellan Larsson och Göteborgs stadsteaters konstnärliga ledare Anna Takanen levererar alla genomtänkta, intelligenta och brännbara argument FÖR statligt stöd till konstnärlig kvalitet.
Det enda problemet är att deras röster inte kommer fram i det oftast populistiska mediemyllret som handlar om kortsiktiga ekonomiska medel, om nedskärninagr och sponsring. Lyssna på de 30 minuterna i Snittet !
Senaste starka inläggen i debatten har kommit från scenkonsten, från Skuggutredningen som leverarat en mängs stoff och potentiell tändvätska. En del av dessa tankar ventileras i P1s Snittet "Teatern - vad är den bra för och vad får den kosta?" som går att lyssna på som poddradio. Unga Klaras ledare Susanne Osten, Elverkets Stellan Larsson och Göteborgs stadsteaters konstnärliga ledare Anna Takanen levererar alla genomtänkta, intelligenta och brännbara argument FÖR statligt stöd till konstnärlig kvalitet.
Det enda problemet är att deras röster inte kommer fram i det oftast populistiska mediemyllret som handlar om kortsiktiga ekonomiska medel, om nedskärninagr och sponsring. Lyssna på de 30 minuterna i Snittet !
tisdag 18 november 2008
Ett land som inte satsar på sina kreativa kulturskapare är ett döende land.
Den alternativa kulturutredningen - Skuggutredningen - har precis gått i mål och presenterat ideer, tankar, åsikter och konkreta förslag kring hur Sverige skall vara ett kulturland att räkna med. I framtiden också.
Det finns mycket att tycka och tänka kring detta, många har mycket goda ideer. Men höj för ett ögonblick perspektivet från bidragsdiskussioner och läs detta inlägg som lyfter fram kulturens centrala roll.
"Strindberg som arbetsskapare."
av Gunilla Palmstierna Weiss
Utdrag ur ett balkongtal till Strindbergsfestivalen 25.08.1996 Därför är August Strindberg exemplet och utgångspunkten för mina tankar.
1. Författaren, dramatikern, konstnären, fotografen, uppfinnaren, provokatören August Strindberg har genom sin kreativitet skapat fler arbeten åt människor än flera av våra industrier såsom ASEA eller Volvo sammanlagt.
Bl.a Förlag, från chefen till den anställde på expiditionen, lektörer, agenter, översättare, regissörer, skådespelare, avhandlingar, fotoböcker, pappersindustri, auktionsverk mm mm. Fröken Julie är en av de mest spelade pjäserna i världen. (Vid sidan om en stor teater som Dramaten har 72 yrken, samtliga är skattebetalare.)
2. Man måste vända på det hela.
När den kreativa står och skrapar på foten för att få ett litet bidrag från kulturdepartement och kulturministrar eller nyckfulla sponsorer. Så är det i verkligheten såväl kulturministrar som dess departement som är beroende av att det finns kreativa och skapande kulturmänniskor. Det är den kreative, den skapande som är deras verkliga arbetsgivare. Utan dem har ett kulturdepartement inget berättigande.
3. När landet skall representeras så är det nästan alltid utan undantag med kultur, teater, dans musik mm.
4. Att inte satsa på de ännu inte kända, är att skuffa undan avantgardet eller kanske en framtida klassiker. Hur många framtida Augustar ska man snöpa i sin linda. I en demokrati stöder man även det smala det udda, för det är ofta där spjutspetsen finns.
5. När någon säger att jag betalar inte skatt för jag går aldrig på teater.
I ett demokratiskt land betalar vi gemensamt skatt för dagis, vård, skola, kultur mm. om man inte längre behöver dagis så ingår det ändå i min förpliktelse att bidra. Att inte använda sig av kulturutbudet är var och ens egna val.
Att sluta satsa på kultur, på kreativitet är lika med att sluta satsa på framsteg och forskning. Ett land som inte satsar på sina kreativa kulturskapare är ett döende land.
Gunilla Palmstierna - Weiss"
Reflektion är vidarebefodrad i sin helhet så som den publicerats på Skuggutredningens hemsida. Där finns många fler tänkvärda och bitvis omtumlande klartänkta inlägg som om de skulle lyftas fram kan göra kulturpolitiken till ett sant innovativt fält! Läs gärna på!
Det finns mycket att tycka och tänka kring detta, många har mycket goda ideer. Men höj för ett ögonblick perspektivet från bidragsdiskussioner och läs detta inlägg som lyfter fram kulturens centrala roll.
"Strindberg som arbetsskapare."
av Gunilla Palmstierna Weiss
Utdrag ur ett balkongtal till Strindbergsfestivalen 25.08.1996 Därför är August Strindberg exemplet och utgångspunkten för mina tankar.
1. Författaren, dramatikern, konstnären, fotografen, uppfinnaren, provokatören August Strindberg har genom sin kreativitet skapat fler arbeten åt människor än flera av våra industrier såsom ASEA eller Volvo sammanlagt.
Bl.a Förlag, från chefen till den anställde på expiditionen, lektörer, agenter, översättare, regissörer, skådespelare, avhandlingar, fotoböcker, pappersindustri, auktionsverk mm mm. Fröken Julie är en av de mest spelade pjäserna i världen. (Vid sidan om en stor teater som Dramaten har 72 yrken, samtliga är skattebetalare.)
2. Man måste vända på det hela.
När den kreativa står och skrapar på foten för att få ett litet bidrag från kulturdepartement och kulturministrar eller nyckfulla sponsorer. Så är det i verkligheten såväl kulturministrar som dess departement som är beroende av att det finns kreativa och skapande kulturmänniskor. Det är den kreative, den skapande som är deras verkliga arbetsgivare. Utan dem har ett kulturdepartement inget berättigande.
3. När landet skall representeras så är det nästan alltid utan undantag med kultur, teater, dans musik mm.
4. Att inte satsa på de ännu inte kända, är att skuffa undan avantgardet eller kanske en framtida klassiker. Hur många framtida Augustar ska man snöpa i sin linda. I en demokrati stöder man även det smala det udda, för det är ofta där spjutspetsen finns.
5. När någon säger att jag betalar inte skatt för jag går aldrig på teater.
I ett demokratiskt land betalar vi gemensamt skatt för dagis, vård, skola, kultur mm. om man inte längre behöver dagis så ingår det ändå i min förpliktelse att bidra. Att inte använda sig av kulturutbudet är var och ens egna val.
Att sluta satsa på kultur, på kreativitet är lika med att sluta satsa på framsteg och forskning. Ett land som inte satsar på sina kreativa kulturskapare är ett döende land.
Gunilla Palmstierna - Weiss"
Reflektion är vidarebefodrad i sin helhet så som den publicerats på Skuggutredningens hemsida. Där finns många fler tänkvärda och bitvis omtumlande klartänkta inlägg som om de skulle lyftas fram kan göra kulturpolitiken till ett sant innovativt fält! Läs gärna på!
fredag 14 november 2008
IPRED lagen kritiseras av forskare
Kampen för eller emot den nya hårdare lagen om upphovsrättsintrång på nätet är i full gång i bloggar, riksdag och på skivbolagskontor. Forskare varnar för riskerna med en sådan lag.
Engagemanget i debatten om fildelning kontra lagförslaget IPRED fortsätter. Denna DN artikel - Forskare kritiska till hårdare fildelningslag - innehåller tänkvärda fakta från medieforskare med Roger Wallis i spetsen. Informera er!
Engagemanget i debatten om fildelning kontra lagförslaget IPRED fortsätter. Denna DN artikel - Forskare kritiska till hårdare fildelningslag - innehåller tänkvärda fakta från medieforskare med Roger Wallis i spetsen. Informera er!
Konstruktiv syn på fildelning
Fildelningsdebatten har kommit in i en ny, konstruktiv fas. Som Jason Timbuktu Diakité skriver i sitt inlägg på bloggsajten Newsmill - Vi artister tjänar inte på att hetsa mot fildelarna - måste skivbolag, artister och konstnärliga utövare hitta nya former för att få ersättning på nätet.
Att jaga enskilda fildelare och straffbelägga dem är att skjuta bredvid målet.
Att ironisera och sprida invektiv i bloggosfären mot artister som vill ha ersättning för sitt arbete är att skjuta sig själv i foten.
Det finns konstruktiva ideer och projekt därute som skapar alternativ till "exemplar" försäljningen, Spotify är ett exempel. Fler kommer säkert med den allt större integrationen mellan olika tekniska plattformer, mobiler, laptops och digitala mediecentraler i allas hem.
torsdag 13 november 2008
Rabiata BLOGGare !
Har Bloggsverige rest sin ragg tydligare än det senaste dygnet ? Pirater och marknadsliberaler och kulturhatare har skjutit skarpt och laddat sina bloggsikten mot en samling kulturarbetare som publicerat uppropet "Politikerna måste våga stå upp mot piraterna" i DN.
Efter att ha läst några bloggsidor fyllda av invektiv och utfall mot de dryga fyrtio undertecknarna av uppropet är jag allvarligt oroad över tillståndet i fildelarleden. De hatar uppenbarligen alla som är emot fildelning. Kategoriskt och svartsynt! Rabiat och fullständigt utan respekt för de kulturarbetare som vågar ha en avvikande åsikt.
Det hela smakar så illa att jag knappt orkar skriva inlägg på min blogg, knappt orkar ha en balanserad syn på VAD detta egentligen handlar om.
All denna energi och all denna tid som man ägnar åt att skriva dessa inlägg är ioförsig imponerande. Det finns uppenbarligen en oerhörd kraft och vilja ute i fildelarsverige, det är inget tvivel om det.
Men om man tar sig lite tid och analyserar ETT av de grundargumenten man för fram i artikeln - "Det krävs många års erfarenhet och lärdom för att förfina och utveckla sin talang. Piratkopieringens största förlorare är därför alla de unga fantastiskt begåvade kreatörer som aldrig får chansen att kunna leva på sitt skapande. En hel generation av svensk talang riskerar att gå förlorad." - så finns här en grundsyn som jag tycker borde genomsyra alla i ett demokratiskt och öppet samhälle. Rätten att kunna ägna sig åt konstnärlig verksamhet.
Utan denna rätt kommer världen att vara mycket fattigare. Att kunna leva på konsten man skapar är ingen garanti för att det man skapar är kvalitet i sig, men lyckas man skaffa sig en publik, läsare, tittare och lyssnare som vill ta del av det man skapar, då skall man också ha möjlighat att få betalt för sitt arbete. Det är en självklarhet. Arbete skall löna sig. Ingen av de mer rabiata nyliberalerna som Rick Falkvinge i Piratpartiet kan på allvar mena något annat, det skulle vara emot deras egen ideologi att marknaden kan skapa sysselsättning och välstånd för alla om den bara får operera i fred.
Att sedan modellerna för betalning till konstnärligt skapande måste uppdateras i takt med nya teknologier och marknader, är självklart. Fildelning kan ha positiva sidor - man kan marknadsföra sitt nya material som Timbuktu som släpper en singel på Pirate Bay. Man kan slå sig samman och dela svåråtkomliga filmer och kultur som marknaden inte längre vill distribuera eller ha i lager.
Det finns många möjliga modeller för hur man på ett kreativ sätt kan få nätekonomi att fungera. Ett sätt att göra det är genom att avgiftsbelägga alla nätägare och få dem att erlägga EN procent av intäkterna till en upphovsrättsfond ala STIM.
Efter att ha läst några bloggsidor fyllda av invektiv och utfall mot de dryga fyrtio undertecknarna av uppropet är jag allvarligt oroad över tillståndet i fildelarleden. De hatar uppenbarligen alla som är emot fildelning. Kategoriskt och svartsynt! Rabiat och fullständigt utan respekt för de kulturarbetare som vågar ha en avvikande åsikt.
Det hela smakar så illa att jag knappt orkar skriva inlägg på min blogg, knappt orkar ha en balanserad syn på VAD detta egentligen handlar om.
All denna energi och all denna tid som man ägnar åt att skriva dessa inlägg är ioförsig imponerande. Det finns uppenbarligen en oerhörd kraft och vilja ute i fildelarsverige, det är inget tvivel om det.
Men om man tar sig lite tid och analyserar ETT av de grundargumenten man för fram i artikeln - "Det krävs många års erfarenhet och lärdom för att förfina och utveckla sin talang. Piratkopieringens största förlorare är därför alla de unga fantastiskt begåvade kreatörer som aldrig får chansen att kunna leva på sitt skapande. En hel generation av svensk talang riskerar att gå förlorad." - så finns här en grundsyn som jag tycker borde genomsyra alla i ett demokratiskt och öppet samhälle. Rätten att kunna ägna sig åt konstnärlig verksamhet.
Utan denna rätt kommer världen att vara mycket fattigare. Att kunna leva på konsten man skapar är ingen garanti för att det man skapar är kvalitet i sig, men lyckas man skaffa sig en publik, läsare, tittare och lyssnare som vill ta del av det man skapar, då skall man också ha möjlighat att få betalt för sitt arbete. Det är en självklarhet. Arbete skall löna sig. Ingen av de mer rabiata nyliberalerna som Rick Falkvinge i Piratpartiet kan på allvar mena något annat, det skulle vara emot deras egen ideologi att marknaden kan skapa sysselsättning och välstånd för alla om den bara får operera i fred.
Att sedan modellerna för betalning till konstnärligt skapande måste uppdateras i takt med nya teknologier och marknader, är självklart. Fildelning kan ha positiva sidor - man kan marknadsföra sitt nya material som Timbuktu som släpper en singel på Pirate Bay. Man kan slå sig samman och dela svåråtkomliga filmer och kultur som marknaden inte längre vill distribuera eller ha i lager.
Det finns många möjliga modeller för hur man på ett kreativ sätt kan få nätekonomi att fungera. Ett sätt att göra det är genom att avgiftsbelägga alla nätägare och få dem att erlägga EN procent av intäkterna till en upphovsrättsfond ala STIM.
torsdag 6 november 2008
Ladda ned filmen eller ...
På Filmnyheternas webbsida skriver Kjell Häglund en osande krönika om "Tvångssterilisering av filmintresset" apropå ett upprop för anti-piratlagar som publicerades nyligen i dagspressen. För filmbranschen är det naturligtvis lite penibelt att det är Svenska Filminstitutet som finansierar webbtidningen, men pirat-företrädaren Hägglund argumenterar effektivt för fri nedladdning.
Han skriver - "Värdet av piratkopieringen är ingenting mot värdet av fildelningens distributionseffektivitet och word-of-mouth-marknadsföring" - och det är säkert sant.
Och det finns en braskande skriven sanning i krönikan - den handlar om att ett brinnande intresset för filmkultur skulle stoppas om fildelarna kunde ställas inför rätta. Om det hade varit så att stopp för fildelningen skulle återupprätta ett kvalitetsutbud på biograferna, hade många skrivit under på det! Men det mest intressanta i filmutbudet hindras av den svenska ensidiga filmimporten.
Det finns ett filmkulturellt utbud genom bla Folkets Bio, begränsat ja men viktigt! Men allra viktigast kanal för denna film är faktiskt visningar på teve. Eller i det nätverk av digitala biografer som successivt växer fram. Den största delen filmer som laddas ned på fildelningssajter är amerikanska blockbusters, inga bröderna Dardenne filmer tex.
Piratdelning är INTE lika med bredare utbud eller tillgång till kvalitetsfilm. Det är en myt som förespråkarna sprider och Häglund tyvärr underblåser, vem som helst kan surfa in på Pirate Bay och kolla vad som erbjuds. Det är den senaste Coen filmen, Bond-rullen osv. Vill man se kvalitetsfilm får man lita till direktimporterad DVD eller Filmkanaler, public-service TV.
Han skriver - "Värdet av piratkopieringen är ingenting mot värdet av fildelningens distributionseffektivitet och word-of-mouth-marknadsföring" - och det är säkert sant.
Och det finns en braskande skriven sanning i krönikan - den handlar om att ett brinnande intresset för filmkultur skulle stoppas om fildelarna kunde ställas inför rätta. Om det hade varit så att stopp för fildelningen skulle återupprätta ett kvalitetsutbud på biograferna, hade många skrivit under på det! Men det mest intressanta i filmutbudet hindras av den svenska ensidiga filmimporten.
Det finns ett filmkulturellt utbud genom bla Folkets Bio, begränsat ja men viktigt! Men allra viktigast kanal för denna film är faktiskt visningar på teve. Eller i det nätverk av digitala biografer som successivt växer fram. Den största delen filmer som laddas ned på fildelningssajter är amerikanska blockbusters, inga bröderna Dardenne filmer tex.
Piratdelning är INTE lika med bredare utbud eller tillgång till kvalitetsfilm. Det är en myt som förespråkarna sprider och Häglund tyvärr underblåser, vem som helst kan surfa in på Pirate Bay och kolla vad som erbjuds. Det är den senaste Coen filmen, Bond-rullen osv. Vill man se kvalitetsfilm får man lita till direktimporterad DVD eller Filmkanaler, public-service TV.
onsdag 5 november 2008
Obama effekten
Idag andas stora delar av den civiliserade världen ut! Framtiden ser ljusare ut, men vad har vi bevittnat ? Vad handlar YouTubevalet och den gigantiska uppmärksamheten om? Ett spel på högsta dramatiska nivå - ja rentav Shakespeare nivå - menar iallafall Mikael Timm som på P1s hemsida levererar den här recensionen under rubriken :
Segraren Obama - en gåta, en mystiker, en kung ?
Timm konstaterar att vi bevittnat AKT II i dramat om Obama och nu väntar fortsättningen:
"Men nu gäller rak dramaturgi. Men att valet slutat som förutsett betyder inte att vi känner resultat. Det är faktiskt bara akt II i en femaktare som är klar. I nästa akt avslöjas vem kungen egentligen är. Sedan följer strider, svek och förräderi innan ridån går ned och historikerna kan utvärdera dagens val."
Segraren Obama - en gåta, en mystiker, en kung ?
Timm konstaterar att vi bevittnat AKT II i dramat om Obama och nu väntar fortsättningen:
"Men nu gäller rak dramaturgi. Men att valet slutat som förutsett betyder inte att vi känner resultat. Det är faktiskt bara akt II i en femaktare som är klar. I nästa akt avslöjas vem kungen egentligen är. Sedan följer strider, svek och förräderi innan ridån går ned och historikerna kan utvärdera dagens val."
tisdag 4 november 2008
Om reaktionerna på Halal-TV
I efterhand hoppas jag någon medieforskare kommer att studera reaktionerna och skriverierna som Halal-TV skapat. Där finns mycket stoff att hämta kring det segregerade samhället och vilka mekanismer som spelar in.
Personligen tycker jag SVT följer de senaste årens programkoncept och gör en dokusåpa i Bobsterformat av programmet. Och det är inget fel med det, public service skall ha ett mångfaldsperspektiv i sitt utbud. Men Halal-TV skall ses för vad det är - ett program där tre unga muslimska tjejer i slöja försöker förstå sig på Sverige utifrån sin horisont. Och som sådant är jag övertygad att det kommer att berätta en hel del om klyftorna i dagens svenska samhälle, om fördomarna, om den dolda rasismen.
SVT presenterar Halal-TV precis så på sin hemsida. Det är inte en dokumentär, inte ett faktaprogram, inte journalistik. Det är en blandform som mycket av de nya satsningar dagens SVT sysslar med, de verkar inte lita på att tittarna vill se raka fakta, raka åsikter och argument - men det är en annan programpolitisk diskussion.
Lyssna på Kulturnytts recension av Negar Josephi, där finns ett balanserat perspektiv på medietomultet.
Personligen tycker jag SVT följer de senaste årens programkoncept och gör en dokusåpa i Bobsterformat av programmet. Och det är inget fel med det, public service skall ha ett mångfaldsperspektiv i sitt utbud. Men Halal-TV skall ses för vad det är - ett program där tre unga muslimska tjejer i slöja försöker förstå sig på Sverige utifrån sin horisont. Och som sådant är jag övertygad att det kommer att berätta en hel del om klyftorna i dagens svenska samhälle, om fördomarna, om den dolda rasismen.
SVT presenterar Halal-TV precis så på sin hemsida. Det är inte en dokumentär, inte ett faktaprogram, inte journalistik. Det är en blandform som mycket av de nya satsningar dagens SVT sysslar med, de verkar inte lita på att tittarna vill se raka fakta, raka åsikter och argument - men det är en annan programpolitisk diskussion.
Lyssna på Kulturnytts recension av Negar Josephi, där finns ett balanserat perspektiv på medietomultet.
lördag 1 november 2008
USAs sammanbrott
Ägnar en del av denna novemberdag åt att följa det mediala pesidentvalet i USA. Från YouTube perpektivet där McCain leder till att läsa om Imperiets undergång som är rubriken på ledarsidan i ETCs USA specialnummer. Den inleds med orden:
"Det talas om att finanskrisen skulle vara en svacka. Nej, skriver Maria-Pia Boëthius. USA har brutit samman, precis som Sovjet. Två mänsklighetens drömmar, båda återvändsgränder."
I artikeln ventilerar Maria-Pia Boëthius sitt kluvna förhållande till dessa drömmar och det som amerikansk kultur skapat. Läsvärt på alla sätt, med många tänkvärda perspektiv. Intressantast är att vi på allvar måste se framåt och vidare på vad som skall komma efter stormaktstiden och det internationella spekulationskapitalet.
Att vi lever i en historisk tid när det gamla skal rensas ut och det nya växa sif starkt. Ledaren avslutas med dessa reflektioner:
"Ett mindre indoktrinerat och ödmjukare USA är vad man längtar efter. När ska den amerikanska medelklassen inse att de är dårkapitalismens främsta råvara? Att det som kallas ”störst och bäst” handlar om att upprätthålla deras överkonsumtion, på lånade pengar, ett överflöd som planeten inte längre kan bära?"
Filmpopulistisk webbstrategi på SVT
Tog mig tid att surfa in på SVTs hemsida för att leta efter mer info om vilka långfilmer kanalerna planerar att sända. Att jag helst ser film på SVT beror på att i reklam-tv djungeln förvandlas det mesta av filmerna till sönderklippta snuttar och det är enbart public service kanalerna som satsat på kvalitetsfilm och respekterar filmmakarnas skapelser – inga klipp och avbrott!
På kanalernas webbsida fanns tidigare en specialsida med fakta om filmmakare och filmer i de serier som filminköparna arbetat fram - Långfilm i SVT. Idag har denna sida kopplats ihop med drama-serier och en redaktion som vestår av skvallerbloghgare och en webbmaster som skriver om nyheter från internationella (läs amerikanska) filmvärlden. Det hela liknar en slags msn-nöjespanel mischmasch. Utan substans. Filmfakta kring långfilmerna är reducerat till tablåtexterna, inga fördjupningar. Istället en massa quizlistor ala Facebook.
Ärligt talat tycker jag public service här trivialiserar sig själva och den stora publik som fortfarande tycker att film är en konstform och som vill ha fördjupningar och bakgrunder kring filmmakare som Wim Wenders (aktuell i höst) och andra nutidsklassiker man visar.
Skall det vara så svårt att satsa på kvalitet !
Inte bara inlånade knep att aktivera tittare från de kommersiella kanalerna !
Respektera filmkulturen och ge oss tillbaka kunniga skribenter och presentationer av kvalitetsfilm som visas !
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
