Har den senaste veckan funderat en hel del över hur opinionsbildning drivs idag. Vellinge moderaterna har fått snabbt känna på hur facebook och andra sociala medier snabbt kan driva upp en fråga på den allmänna agendan. En pådrivande faktor i detta var "mail-bombningen" där 1200 mail hamnade hos Vellingepolitiker, en aktion som snabbt organiserades via grupper på FB.
Det här är ETT exempel på hur enskilda frågor kan engagera oss och få oss att snabbt agera, nätet och den trådlösa kommunikationen har inneburit helt andra snabba ytor att kommunicera och sprida tankar, åsikter och reflektioner på.
Det sprids samtidigt en hel del rasistiskt plumpa, i en demokratisk värld helt oacceptabla anonyma åsikter i debattforum, på bloggar och i andra mer dolda "hemliga" rum.
Att nätpublikationer numera omfattas av grundlagsskydd och har krav på ansvarig utgivare, är ett sätt att hålla en nivå. Samtidigt handlar det om att sprida en positiv nät-etikett och inte förvandla de öppna sociala ytorna till slagfält för megafoner där dom som har mest ekonomiska medel kan överrösta alla andra. Jag menar när vi nu har ett medium som kan vara öppet och demokratiskt, skall vi motverka alla former av censur.
I Journalisten skrev Jesper Bengtsson, författare och ordförande för Reportrar utan gränser en bra krönika om detta för en månad sedan. Han skrev bla att "traditionella politikers bild av vad sociala medier egentligen är krockar med verkligheten. De har helt enkelt inte fattat galoppen." Detta apropå Anders Borgs första blogginlägg i våras som inte gick att kommentera!
Läs gärna det och fundera vidare kring hur journalistik och sociala medier kan samverka på ett öppet och demokratiskt sätt.
Journalisten.se | Sociala medier är inte en insändarsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar