måndag 7 december 2009
lördag 5 december 2009
Gå från kunskap till handling!
Om ni skall läsa EN artikel inför Cop15, läs denna! En genomtänkt reflektion som höjer sig över käbblet om enstaka promillehalter och uppvärmninsggrader. Alla vet idag att vi måste ändra både produktions- och konsumtionsmönster för att jordens skall ha en framid efter 2050. Problemet är VEM som gör VAD och NÄR?
Idehistorikern Sverker Sörlin har inga färdiga svar, men han sorterar bland argumenten och pekar på att vi har all kunskap om vad som kan hända, nu måste vi investera i framtiden och fördela kostnaderna.
Dags för världen att gå från kunskap till handling - DN.se
Idehistorikern Sverker Sörlin har inga färdiga svar, men han sorterar bland argumenten och pekar på att vi har all kunskap om vad som kan hända, nu måste vi investera i framtiden och fördela kostnaderna.
Dags för världen att gå från kunskap till handling - DN.se
torsdag 3 december 2009
Insiktfullt om Gonzo
Att Hunter S. Thompson med sin extrema livsstil och sina egocentrerade texter myntade begreppet Gonzo journalistik har väl inte undgått någon. Inför sändningen på SVT av den biografiska dokumentären ”Gonzo” skrev journalisten Georg Cederskog en artikel i DN om varför Hunter S. fortfarande fascinerar - han tillfredställer vårt behov av "Ställföreträdande fritänkare, fullblodsromantiker, posörer och banbrytare."
Artikeln sätter in "gonzo" mytologin i ett litterärt och rebelliskt sammanhang, samtidigt som den försöker tolka vilken effekt Hunter S. Thompsons bakom-kulisserna avslöjande av den politiska sfären egentligen hade. Om detta kan historikerna spekulera, själv nöjer jag mig med att citera källan och onelinern "Absolute truth is a very rare and dangerous commodity in the context of professional journalism."
Den som vill forska mer om vad Gonzo journalistiken innebär hittar många källor på wikipedia - ordet skapades inte av Hunter S. utan myntades av redaktören Bill Carduso på Boston Globe efter han läst ett reportage signerat Thompson. "Gonzo" är ett irländskt slanguttryck som beskriver den som håller ut längst under en nattlig maraton krogrunda.
Georg Cederskog: Vårt behov av Hunter S Thompson är oändligt stort. - DN.se
Artikeln sätter in "gonzo" mytologin i ett litterärt och rebelliskt sammanhang, samtidigt som den försöker tolka vilken effekt Hunter S. Thompsons bakom-kulisserna avslöjande av den politiska sfären egentligen hade. Om detta kan historikerna spekulera, själv nöjer jag mig med att citera källan och onelinern "Absolute truth is a very rare and dangerous commodity in the context of professional journalism."
Den som vill forska mer om vad Gonzo journalistiken innebär hittar många källor på wikipedia - ordet skapades inte av Hunter S. utan myntades av redaktören Bill Carduso på Boston Globe efter han läst ett reportage signerat Thompson. "Gonzo" är ett irländskt slanguttryck som beskriver den som håller ut längst under en nattlig maraton krogrunda.
Georg Cederskog: Vårt behov av Hunter S Thompson är oändligt stort. - DN.se
fredag 27 november 2009
Jan Troell arbetar på ny film
Läser i Filmnyheterna att Jan Troell inte tänker lägga kameran på hyllan än. Svensk film behöver berättare som Troell, inte minst för att visa alla talanger att det finns klassiskt bildberättande som fortfarande kan vara fascinerande.
Jan Troells nya projekt har arbetsnamnet ”Domen över död man” och är tänkt att handla om tidningsredaktören Torgny Segerstedt som tydligt tog ställning mot Nazi-tyskland och nationalsocialismens ideer under andra världskriget.
Jan Troell på gång med ny film - Filmnyheterna - nyheter, analys, debatt om film och filmbranschen
Jan Troells nya projekt har arbetsnamnet ”Domen över död man” och är tänkt att handla om tidningsredaktören Torgny Segerstedt som tydligt tog ställning mot Nazi-tyskland och nationalsocialismens ideer under andra världskriget.
Jan Troell på gång med ny film - Filmnyheterna - nyheter, analys, debatt om film och filmbranschen
torsdag 26 november 2009
Mindre pengar skapar INTE mer kreativitet
Efter två dagar på inspirationskonferensen Generator 2009 skriver Sydsvenskans kolumnist Thomas Frostberg att mindre pengar gör kulturskapare mer kreativa. Ett inlägg som visar på okunskap om villkoren och en gammalkonservativ tanke att skapande konstnärer och kreatörer föder goda ideer när de är som fattigast.
Frostberg lever i en annan tid än stora delar av kultursverige, inklusive den nuvarande regeringen. Allt fler inser kulturens roll i att skapa nya innovativa former av företag och näringar. Jag deltog på konferensen som frilansande medieproducent och jag ser tvärtom hur nya möjligheter till samverkan mellan företag, forskare och kulturskapare kan generera ny sysselsättning. Offentligt stödda entrepenörsbidrag, villkorslån och riktade insatser som riskkapital för kultur är några utvecklingsformer som diskuterades i paneler och grupper under Generatordagarna.
Läs mitt inlägg - På spaning efter den kreativa näringen http://thoresoneson.blogspot.com/2009/11/pa-spaning-efter-den-kreativa-naringen.html
Frostberg lever i en annan tid än stora delar av kultursverige, inklusive den nuvarande regeringen. Allt fler inser kulturens roll i att skapa nya innovativa former av företag och näringar. Jag deltog på konferensen som frilansande medieproducent och jag ser tvärtom hur nya möjligheter till samverkan mellan företag, forskare och kulturskapare kan generera ny sysselsättning. Offentligt stödda entrepenörsbidrag, villkorslån och riktade insatser som riskkapital för kultur är några utvecklingsformer som diskuterades i paneler och grupper under Generatordagarna.
Läs mitt inlägg - På spaning efter den kreativa näringen http://thoresoneson.blogspot.com/2009/11/pa-spaning-efter-den-kreativa-naringen.html
onsdag 25 november 2009
På spaning efter den kreativa näringen
”Byt ut begreppet upplevelseindustrin mot kreativa näringar!” Det uppropet är inte en lek med ord, utan har en konkret betydelse – mycket konstnärlig produktion är inte och skall inte heller i framtiden vara storskaliga strukturomvandlingar. Det menade Evelina Wahlqvist, forskare med fokus på kreativa miljöer på kulturgeografiska institutionen i Göteborg, när hon satte tonen för den andra dagen på Generator09.
Hon pekade på hur vi i framtiden måste utveckla plattforms- och nätverksskapande för att skapa utrymme för innovativa ideer. Teknologer, konstnärer och affärsfolk skall mötas på lika villkor och tillföra det de kan bäst i processen, då blir det kreativa resultat. Det här processinriktade tänkandet på kulturell produktion är i högsta grad aktuellt också internationellt. Cross-media satsningar med medielab och drivhus skapar nytt; storskalig serieproduktion av kultur cementerar och bromsar.
Konferensens andra dag fokuserade på hur de svenska kreativa näringarna skall kunna ta ett steg framåt och uppåt. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade den handlingsplan regeringen tagit fram för att stödja utvecklingen av framtidens kreativa näringar och menade att kulturen är och skall vara ett samhällskitt. Att med det stora ambitionen enbart satsa 73 miljoner under tre år för att skapa nya former av samverkan och kulturellt företagande har kritiserats för att vara drickspengar i sammanhanget, speciellt som det mesta av medlen går till myndigheter och administration – inte till kreativ produktion.
”Kulturen syresätter ALLA branscher”, menade Jan Björinge från UMEÅ 2014 och pekade på den positiva effekt kulturen har på den ekonomiska utvecklingen. ”Syresättning” var ett uttalande kulturministern gärna tog över och citerade i sin tur.
Samtidigt finns det en ”rädsla för att prostituera sig” inom kulturlivet om man lierar sig för nära med marknadskrafterna, menade Birgitta Modigh från Kulturrådet. ”Den konstnärliga friheten får aldrig slängas överbord” menade hon och i den paneldiskussion hon medverkade i var det ingen som sade emot – för vem vill väl vara ”djävulens advokat” i dessa sammanhang och lyfta fram nedmonteringen av konstnärlöner och stöd till fritt skapande som kulturpolitiken alltmer inriktas på enligt kritikerna...
På Generator09 samlades kulturstrateger, näringslivsutvecklare från det offentliga Sverige med entrepenörer inom kreativa näringar och enstaka kulturproducenter. Det har handlat mycket om inspiration och lyfta fram goda exempel – som det gotländska hotellverksamheten på ön Furillen som håller på att utvecklas till ett livsstilscenter där den karga ön livskvaliteter står i centrum.
Samtidigt bubblar det fram en del skepsis och kritik mot projekt ”sjukan” inom det regionala näringslivet. Inhyrda konsulter som skall marknadsföra lokal produktion driver projekt och spenderar stödpengar på att starta upp nya initiativ, när verksamheten skall sätta igång är de ekonomiska medlen slut. Det menade Karin von Schenck som med sitt företag Österlen Sparris är en del av Matrundan på Österlen.
En reflektion utifrån detta är att en kulturproducent inom de kreativa näringarna i framtiden måste kunna navigera in sitt projekt OCH pitcha det både mot finansiärer och andra medskapare och nätverk.
För att det skall lyckas och generera bra resultat krävs tid. Det är nog dags att skapa fonder där man kan söka förproduktionsmedel på samma sätt som finns på Filminstitutet – varför inte i formen av villkorslån som betalas tillbaka om projektet går med överskott, om inte krävs inte pengarna tillbaka.
Hon pekade på hur vi i framtiden måste utveckla plattforms- och nätverksskapande för att skapa utrymme för innovativa ideer. Teknologer, konstnärer och affärsfolk skall mötas på lika villkor och tillföra det de kan bäst i processen, då blir det kreativa resultat. Det här processinriktade tänkandet på kulturell produktion är i högsta grad aktuellt också internationellt. Cross-media satsningar med medielab och drivhus skapar nytt; storskalig serieproduktion av kultur cementerar och bromsar.
Konferensens andra dag fokuserade på hur de svenska kreativa näringarna skall kunna ta ett steg framåt och uppåt. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade den handlingsplan regeringen tagit fram för att stödja utvecklingen av framtidens kreativa näringar och menade att kulturen är och skall vara ett samhällskitt. Att med det stora ambitionen enbart satsa 73 miljoner under tre år för att skapa nya former av samverkan och kulturellt företagande har kritiserats för att vara drickspengar i sammanhanget, speciellt som det mesta av medlen går till myndigheter och administration – inte till kreativ produktion.
”Kulturen syresätter ALLA branscher”, menade Jan Björinge från UMEÅ 2014 och pekade på den positiva effekt kulturen har på den ekonomiska utvecklingen. ”Syresättning” var ett uttalande kulturministern gärna tog över och citerade i sin tur.
Samtidigt finns det en ”rädsla för att prostituera sig” inom kulturlivet om man lierar sig för nära med marknadskrafterna, menade Birgitta Modigh från Kulturrådet. ”Den konstnärliga friheten får aldrig slängas överbord” menade hon och i den paneldiskussion hon medverkade i var det ingen som sade emot – för vem vill väl vara ”djävulens advokat” i dessa sammanhang och lyfta fram nedmonteringen av konstnärlöner och stöd till fritt skapande som kulturpolitiken alltmer inriktas på enligt kritikerna...
På Generator09 samlades kulturstrateger, näringslivsutvecklare från det offentliga Sverige med entrepenörer inom kreativa näringar och enstaka kulturproducenter. Det har handlat mycket om inspiration och lyfta fram goda exempel – som det gotländska hotellverksamheten på ön Furillen som håller på att utvecklas till ett livsstilscenter där den karga ön livskvaliteter står i centrum.
Samtidigt bubblar det fram en del skepsis och kritik mot projekt ”sjukan” inom det regionala näringslivet. Inhyrda konsulter som skall marknadsföra lokal produktion driver projekt och spenderar stödpengar på att starta upp nya initiativ, när verksamheten skall sätta igång är de ekonomiska medlen slut. Det menade Karin von Schenck som med sitt företag Österlen Sparris är en del av Matrundan på Österlen.
En reflektion utifrån detta är att en kulturproducent inom de kreativa näringarna i framtiden måste kunna navigera in sitt projekt OCH pitcha det både mot finansiärer och andra medskapare och nätverk.
För att det skall lyckas och generera bra resultat krävs tid. Det är nog dags att skapa fonder där man kan söka förproduktionsmedel på samma sätt som finns på Filminstitutet – varför inte i formen av villkorslån som betalas tillbaka om projektet går med överskott, om inte krävs inte pengarna tillbaka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
